Följande är i sin helhet en redigerad sammanställning av PR-material från Albert Bonniers förlag, Pequod Press och Bokförlaget Trombone 2001 – 2013 och får användas fritt.


 

Peter Lucas Erixon gjorde sig redan i de yngre tonåren känd i litterära kretsar genom omfattande brevväxlingar med en rad etablerade författare. Efter några självbekostade skrivövningar började han hösten 1979 för försörjnings skull att skriva litteraturrecensioner för Östersunds-Posten.
   1983 gjorde Erixon sin egentliga litterära debut med en samling dikter. De därefter följande fem åren fördjupade han sitt skapande och bedrev omfattande studier på egen hand. Med avsikt att senare kombinera det litterära arbetet med filmregi gick han, som en förberedelse inför en mer kvalificerad filmutbildning, åren 1984-1985 Biskops Arnös medialinje där slutarbetet blev en poetisk-experimentell kortfilm samma höst visad vid Uppsala 4:e Internationella Filmfestival (och under 00-talet på nytt visad i Stockholm och Göteborg). Som poet deltog han dessa år bland annat i dåvarande tidskriften Åttiotals mytomspunna maratonuppläsning på diskoteket Alexandras tillsammans med författare som Mare Kandre, Bruno K Öijer och Stig Larsson och i heldagsuppläsningen på Stockholms stadsteater tillsammans med Ulf Eriksson, Birgitta Lillpers och många andra ur samma litterära generation. Istället för att därefter som tänkt söka Dramatiska Institutets regilinje bildade han familj och fortsatte på full tid med författarskapet.
   1988 utkom både diktsamlingen Dagens arméer och nattens änglar och berättelsesamlingen Slagruta, som markerade en övergång till den berättande prosan och för vilken han tilldelades ett av Samfundet De Nios stipendier. Året efter, 1989, tilldelades han Norrländska Litteratursällskapets Rörling-pris och ytterligare en samling dikter, övervägande prosadikter, publicerades innan han 1991 gav ut den både av kritiker och läsare mycket fint emottagna debutromanen Hemlandet. 1994 publicerades den både burleska och finstämda Väktaren vid tröskeln. Den existentiella thrillern Farligt område (1997) etablerade honom erkännsamt som romanförfattare och för denna bok och sin dittillsvarande produktion erhöll han Länstidningen i Östersunds kulturpris. 1998 gav han på Pequod Press ut ett genreöverskridande urval material av kulturjournalistiska stycken och kortprosa med titeln Texter, en bok som avspeglar författarskapets sensibilitet, djup, bredd och sociala engagemang. När den filosofiskt och idémässigt utmanande, och formmässigt provokativa, Röster och brus (2000) publicerades vid millenieskiftet tog författarskapet en delvis helt ny riktning med en till det yttre hård urban skildring. Kerstin Ekman skrev: "Röster och brus ställer frågor om människors kapacitet för ondska och för godhet och om räckvidden av vårt ansvar. Boken skär in med något nytt i det destruktiva malandet."

   Därefter följde sju år av intensiv fördjupning och arbete innan Erixon följde upp den första Amerika-boken med ytterligare en skildring från Manhattan i Stoft och vind (2007), som tillsammans med en handfull andra böcker nominerades till Årets bästa roman i Stockholm Läser. Med 2008 års omfångsmässigt återhållna Sista rester av det vilda, som parallellellt med den svenska versionen också utkom i engelskspråkig utgåva, närmade han sig för första gången på nitton år den poetiska genren. För Sista rester av det vilda och sin dittills samlade produktion tilldelades han 2008 års Peterson Berger-pris.
   Romanen Silversnöret (2011) väckte hos läsarna och ett antal kritiker ett mycket starkt gensvar och utkom redan efter en månad i en andra upplaga. 2012 utkom som numer ett i Trombone förlags skriftserie Svavel häftet Fotismer som är Erixons första dikter på tjugotre år. 2012 tilldelades han både Carl Zetterströms Minnesmedalj och Läsarnas Sveriges medalj. Året där efter utkom boken PS (2013), bestående av intervjuer med och essäistiska notiser om poeten och sångerskan Patti Smith.

Sensommaren 2017 utkommer som allra första titel på nystartade Spargo förlag Peter Lucas Erixons nya bok, Mäld.